Ur arkivet...

Hej jag är en kille på 14 år och jag var ute 10 min mer än jag får. Då tog pappa i mej jätte hårt och jag börja skrika. Då slog han mig i ryggen sen kastade han mig våldsamt ner på golvet bredvid mamma och hon brydde sig inte. Jag skrek och grät...

Bris-rapporten 2009

I fredags den 30 januari 2009 arrangerade Bris ett presskonferens och seminarium i Kulturhuset i Stockholm i samband med presentationen av årets Bris-rapport. Jag var en av dem som var närvarande. Mitt syfte med besöket var att se hur Bris arbetar med frågor som berör barnmisshandel.
Seminariet var mycket informativt.
Moderator för seminariet var journalisten Gabriella Ahlström.

De medverkande i seminariet var:
Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri, med särskild inriktning på barnmisshandel och sexuella övergrepp, Linköpings universitet.
Carin Götblad, länspolismästare, Stockholm och Gotlands län.
Ulrika Elmgren, polis och förhörsledare av barn, Barnhuset Göteborg.
Anna-Lena Christensson Östergren, chef Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning.
Ulrika Carlsson (c), ordförande Riksdagens tvärpolitiska barngrupp.
Jenny Ingårda, BRIS.

Var och en av de som medverkade har en direkt kontakt med utsatta barn.
De berättade om sin verksamhet och man fick även ställa egna frågor.
Efter seminariet kan jag säga att det görs mycket för barnen, men inte tillräckligt. Myndigheterna gör så gott de kan. Visst kan de bli bättre men det största påverkan till det bättre kommer att ske då vi, åskådare, som tittar passivt på, börjar bry oss. Vi måste öppna våra ögon och se. Tyvärr är vi rädda att ingripa i andras liv. Men det är det enda sättet att förändra situationen.
Här kan ni läsa årets Bris-rapport.

Alla svek bebisen och den blev mördad!

Riley Ann, flickan som jag skrev om igår, är inte ensam om sitt tragiska öde.
någon gång i november läste ni kanske om Baby P.



Baby P blev bara 17 månader gammal när han misshandlades till döds i augusti förra året av sin mamma, styvpappa och ytterligare en man som bodde i hushållet i Storbritannien.

· Under flera dagar blev barnet lämnat kvar i sängen med smutsiga blöjor.
· Om pojken grät "fixade" styvpappan det genom att slå honom.
· Familjen tränade sin hund genom att låta den attackera Baby P.
· Hans naglar drogs ur fingrarna och fingertopparna klipptes av.
· Pojken lyftes upp i halsen och slängdes ned i sin spjälsäng.
· Han stryptes tills han blev blå och fick en flaska nedkörd så hårt i munnen att han började blöda.
· Baby P:s rygg bröts i två delar när han satt och tittade på tv - pojken blev förlamad i underkroppen.

Enligt ett vittne njöt familjen av att behandla stackars barnet på det viset!
Redan under hösten 2006 märkte socialtjänsten att något inte stämde med att pojken "ramlade för ofta" och "lätt fick blåmärken", så i december 2006 blev modern häktad första gången misstänkt för barnmisshandel. Under den månaden blev Baby P omhändertagen, men sedan fick han återvända hem.
Under tiden fick familjen besök av socialtjänsten vid flera tillfällen.

I juni 2007 blev modern häktad för andra gången och pojken blev omhändertagen på nytt. Modern blev utsläppt på grund av brist på bevis. Enligt BBC blev polisen och socialarbetare överkörda av en person i socialtjänsten med mycket stor inflyttande. Så pojken tvingades hem igen.

Den 1 augusti togs han till sjukhus, där läkaren inte ville undersöka honom eftersom han var på "så dåligt humör", trots att pojkens ryggrad, åtta revben var brutna och att han var förlamad från midjan och hela vägen neråt.
Mamman friades från anklagelser om barnmisshandel den 2 augusti.
Den 3 augusti 2007 hittades Baby P död i sin säng.
nu har mamman och männen erkännt sig skyldiga till pojkens död. Och fängelsestraffen väntar på dem.
Man lägger även skulden på bl.a. socialtjänsten och läkare som efter 78 kontakttillfällen under barnets korta livstid inte förhindrade det som höll på att hända. Trots att under de sista 8-månaderna dokumenterades över 50 skador på hans kropp.
Nu ser regeringen över regelverket, och enligt ett nytt lagförslag ska varje kommun i landet skapa en myndighet med syfte att motverka barnmisshandel. Inom myndigheten ska polis, sjukvård, skolor och sociala myndigheter samverka.

En av Storbritanniens medborgare skriver:
- Alla svek den här pojken. Samhället svek honom. Alla borde skämmas.

2 åring MÖRDAD!

(på bilden: den mördade flickan t.v. mamman översta hörnet t.h och styvpappan nedersta hörnet t.h.)

Jag läste precis på aftonbladet.se om en liten 2årig som blev brutalt mördad av sin mamma och hennes man den 25 juli 2007 i Texas. Flickan piskades med läderbälten, så att hennes hud blev svart och lila. Misshandlare tryckte flickans huvud ner i ett badkar med kallt vatten och kastades upprepade gånder i golvet. Övergreppet stoppades inte ens när flickan viskade "Jag Älskar Dig" till mamman, samtidigt som hon blev piskad.
Flickan dog till slut. Den 20åriga mamman och styvfadern fick panik och gömde kroppen i ett förråd. Två månader senare dumpade de den i Galveston Bay. Kroppen blev upphittad av en fiskare.
Obduktionen visade att flickan dog av skallskador.
Mamman Kimberly Dawn, säger att det inte var meningen att lilla Riley Ann skulle dö, utan att det var en "disciplinlektion". Hon skyller även det mesta på pojkvännen, Royce Clyde.
Men hon gjorde ju ingenting för att skydda sin dotter även om det var mannen som misshandlade barnet.
Nu står hon inför rätta för mord och riskerar fängelse. Rättegången mot pojkvännen kommer att ske separat.



Rest in peace little angel...

Break the silence! You have to tell!

Boktips: Pojken som kallades det

Pojken som kallades det. Av:Dave Pelzer

Det här är en otroligt gripande sann historia om en pojkes kamp att överleva. Författaren är den pojken som skriver om sin tuffa barndom.
Boken handlade om en helt vanlig pojke som tillhörde en helt vanlig familj, utåt sett. Men innanför väggarna blev pojken torterad, både psykiskt och fysiskt av sin egen mamma. Han tvingades att rengöra huset och sova i källaren. Pojkens bröder låtsades som om han inte fanns och hans pappa orkade inte bry sig. Pojken fick ingen mat hemma och började därför stjäla mat av sina klasskamrater. Därmed blev han utstött i skolan med. Pojken som kallades Det.
Det går inte att läsa denna bok oberört, man blir tagen och hjärtat dras till en hård klump. Trots att det är psykiskt svårt att läsa boken är den fantastisk och absolut läsvärd!

Varför...?

Hela världen skakades av det som hände i Belgien. Det skedde något fruktansvärt, något som aldrig borde inträffa.

Jag kan ibland känna att vissa platser drar till sig katastrofer och förödelsen. Man bara känner att något ont kommer att hända just där, i den mörka grinden, under den gamla bron. Andra platser känns däremot fridfulla och trygga, som t.ex. ett dagis. Det är ju också det som är menningen.
Varför.. kan någon förklara varför tre små barn blir mördade och många fler skadade just på ett dagis? Hur kan något dådsnt inträffa? Hur iskall och grym får man vara?
Gärningsmannen anses vara drogpåverkad och psykiskt sjuk. Men detta förändrar ingenting. Detta gör inte hans gärning mindre hemsk.
3 barn är nu döda, fler är skadade... Helt oskyldiga små skapelser. De hade rätt att leva ett gott och lyckligt liv.. men ingen kommer någonsin att höra deras skratt igen...